torsdag 20 augusti 2009

Vandringen kanske inte var menad, sopen is my path


Trevliga dagar för mig är att sysselsätta mig själv med miljontals saker.
Speciellt med olika städprojekt.
En bra och nyttig sak om du vill slippa tänka på onda saker, t.ex problem och livshotande situationer du vill glömma för en stund.
Kanske därför man är så effektiv eftersom jag verkligen försöker mitt bästa att inte tänka alls.
Det går bättre och fortare då.
Plus att man får lite starkare armar.
Dock så är min rygg lika utsliten som vanligt, och den blir knappast bättre med åren.

Idag var en lyckans dag.
Kom tydligen helt oväntad till klanen. Jag kom dit vid 10 tiden imorse och väckte upp hela lägenheten.
Jag förstod att de sov eftersom ingen öppnade efter 5-6 minuter fast jag tröck på plingeling knappen stup i ett, eller två.
Mja, det var väl inte det jag syftade på att det var en lyckans dag(trots att det var en vag lyckokänsla att väcka upp sömngångare....)
Nej, men det var skönt att få diskutera onödigt intressanta och meningslösa ämnen med två likasinnade smådjävlar.
Plus att man fick en stund med ett trumset och en gitarr i handen.
.......
...
.
Hmm, nej. Jag kan knappt spela ett instrument.
Men jag kan ju iallafall inbilla mig att jag är en jävel på Guitar Hero.
Host. . .


Nyligen så upptäckte jag ett herrans jävla bra power metal band från Tyska landet.
Axxis heter de, och deras senaste album "Doom of Destiny" är ett hel yppigt album. Kan knappt räkna åren sen man hörde ett fulländat album. Vartenda spår går direkt till mitt diggar hjärta.
Mmm, kanske spår 9 var väl lite späd.
Men min absoluta favortit låt är Blood Angel.
Rekommenderas starkt som en burk med malen vitpeppar.


Är glad.
Dock lite sur. Det är nåt som gnager i mitt huvud hela tiden och det är tanken på att jag glömde ett otroligt viktigt kollageblock i Polen.
Jävla helvetes skit också!
Nästan 80 % av mitt senaste bokmatrerial-projekt är nedskrivet i det blocket.
Så otroligt mycket tid och inspiration - puts väck, borta ur intet.
Jag misstänker att blocket ligger nånstans på kontoret som jag mer eller mindre bodde i.
Jag kan ju inte bara åka tillbaka till det landet för att hämta ett nedslitet block.
Egentligen kan det blocket vara vägen till min författar karriär som jag en dag skall vandra igenom. .

Nåja, kanske det var meningen - kanske inte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar