Ett måste för er alla att se med egna ögon.

Har så fruktansvärt tråkigt dessa dagar.
Ingenting att göra, känner mig så.... överflödig.
Enda jag gör är att se film, lite bok malning, klippt ett får.
Tog in hästarna fick jag göra till och med en gång.
Men brorsan gör allt annat, jag hinner inte nånting före han.
Visst, jag låter honom göra det han vill göra.
Han får ju ändå lön för mödan, jag får inget betalt överhuvudtaget...

Tråkigt väder är det med.
Molnigt hela dagen. Igår tittade solen fram ett par minuter i alla fall.

Men imorgon blir det nog roligt.
Jag, mor, Tess och Angie ska på bio i Härnösand och se En Galen Natt.
Typiskt att behöva åka ända dit, men Solle bion är stängd.

På tal om bio.
Såg en underbar film igår.



Det är en kortfilm, ca natha 40 min.
En rolig, underbar och otroligt annorlunda musikal.
Längesen jag såg något så klockrent som den.
Ett måste för er alla att se med egna ögon.

Men nu ska jag tråka vidare med favoriten Mr Cage.
Skall se

Är roligt det där, att vara gudmorsa.

Lång helg det där.
Konstigt värre så gick den egentligen fort som attan.
Dagarna passerade förbi på några sekunder.
Berodde säkerligen på att jag var så trött hela tiden.
Sov inte särskilt mycket senaste dagarna.

Åkte söder i fredags.
Morsan trampade på full gas mestadels hela vägen, så vi var nere i Naddebo i ett rafs.
Nästa morgon åkte vi till Ramsberg.
10 mil därifrån bara, inte så långt.
Syrran bor i en gigantisk lyx lägenhet.
Inte undra på att de inte har råd! Den slukar pengar...

Dopet började kl. 13.
Det gick finemang.
Oliver blev bara lite grinig mot slutet.
Därav fick jag aldrig hålla honom, lite ledsamt.
Men ingen tänkte väl över det.
Sedan grämde sig Pamela över det eftersom det inte finns något kort på dopbarnet och gudmodern.
Nåja. Inget att göra åt.



Cassandra spelade blockflöjt. Det var jättefint. Hon är musikalisk den flickan...
Prästen gnällde om gud och hans moster ett tag.
Men det var tur att han var en präst som verkligen bryr sig om barn.
Jag är oftast van vid att doppräster bara står där och predikar, och oftast ignorerar ungen genom hela ceremonin.
Men prällen stod och talade åt Oliver hela tiden, precis som om lillpojken skulle förstå vad han talade om.
Plus att prästen plockade upp Olivers favvonalle som tog själmordshopp från hans fingrar hela tiden.

Det slutade med att jag tände Olivers dopljus och höll i den medan prällen snackade om hur jag skulle vägleda och stödja honom i det kristnas namn genom pojkens liv.

Efteråt fick jag ett fadderbrev där det står om vad jag som gudmor är till för.
Killen sa att Oliver ska bli ledd i min tro och jag ska hjälpa honom när ingen annan kan eller nåt sånt.

Jaha, stackars pojk.
Så då är han dömd att bli ateist alltså. Fast han kanske är intresserad av att bli präst eller nåt liknande när han blir större.
Och så kommer jag att tvinga pojken att bli trummis och starta band när han blir äldre, och de får inte spela annan musik är rock/metal.

Föräldrarna har ingen att säga till om alltså? Heh heh heh... ya ya.
Är roligt det där, att vara gudmorsa.


Yahapp.
Imorgon flänger jag till stan en sväng.
Möte vid elva, militärer ska predika om "guds vapen och landssäkerhet".
Vid fyra - lägenhets peekaboo.

Ropa inte helvete förrän hästarna är på loftet

YES YES ! Yeees!

*jag sjunger*

" Weehoooooooooooooooooooooo!" *Da dam daradaradam dam dam da "Wehoooooooooooooooooooooooooooooo!" *Dam dam da dara dam dam da raaaa!
(2x) "I'll get my money sooooon.....
I'll get my apartment soon....
My bad luck has changed... My bad luck haaaaaaas....... changed...
Yeah. Weeeeeeeeeeeeeehooooooooooooooooooo! "

Det var dagens improviserade coverlåt för idag.


Har i alla fall fått mitt bidrag godkänt idag.
Och kan börja söka lägenhet på onsdag.

Är så lycklig att jag kan gråta.
Har kämpat så länge nu, accepterade nästan mitt öde där ett tag, men så vände allting idag.

Satt och talade med min handläggare och det såg inte ljust ut, sen frågade jag mer angående bidragen.
Och det var jävla tur det - för annars hade hon inte gått och hämtat själva lagboken för ungdomsbidrag och sett att jag har full rätt till ekonomiskt bistånd.
Stod ju klart och tydligt hur jävla fullkomligt helvetes stor rätt jag hade !
Ha haaaaaaaaa!



I'm dancing, I'm singing, I'm screming. Hey!


Ok.
Har nu tänkt länge och väl angående den där jätte stora ettan som Norell tanten pratade om.
Tror jag ska gå dit på onsdag och fråga lite mer.
Fick inte så stor info om allting när jag var där sist, jag frågade ju bara lite så där by the way.... liksom.
Jag tänkte att det inte var nån idé med tanke på att inga pengar har, men nu så är det verkligen tvärt om.
Eller ja, snart.
Ropa inte helvete förrän hästarna är på loftet....

Fan..... Det brann det.

I bloggar skriver man helt enkelt det som faller en in.
I mitt fall skriver jag för min egen skull, så att tankar och minnen - hur obetydliga de än är - inte glöms bort.

Som skribent så är det en nackdel i vissa fall att publicera vissa inlägg, man kan överdriva och drivas med i passionen så att saker och ting kommer upp till ytan - som till en början inte var meningen att överhuvudtaget komma på tal.

Nåja.
Så var det spikat på tavlan.

Varför existerar majbrasan?
Nåt av det tråkigaste att skåda är ju en majbrasa.
Speciellt när de är små.
Som igår....
Tankar från en småpyroman som jag egentligen är så vill man ju ha nåt gigantiskt brinnande att lägga ögonen på.
Hade sån lust att tutta på långhögen som farsan har längst storvägen.
Den är ungefär 20 m lång och några meter hög.
Pappa krossade drömmen och sa att vägen antagligen skulle smälta, plus att värmen skulle bli så stark att skogen intill - tillslut skulle självantändas.
Tror ingen skulle uppskatta det...

Nåja.

Annat var det på min tid.
Alltså på den tiden hela familjen fortfarande bodde hemma och vänner och bekanta alltid kom förbi i Bodvill för att se på pappas makabra majbrasor.
De var skyhöga !
Farsan brukade ta skogsmaskinen och satt en hel dag i förväg och lastade upp en 10 meters hög majbrasa.

Fan..... Det brann det.