Får det vara en kopp idioti...?

Galenskap finns i många former har jag fått märka.
Orkar inte berätta vad eller vad som har hänt.
Jag skriver bara, utan benämningar - lättare med namn;
Loys, bråka, J-O, dum i huvet, hotar, mamma, aggressiva, åker hem.
Punkt.

Har fortfarande inte fått ro i min själ fast det hände för ett par dar sen.

Orkar inte mer bråk nu!

Jag är helt enkelt för snäll för sånt, fast jag kan se ut som en psykotisk mördare med is ögon.