I know that I'm not the only one that's worried.
Why don't we all wake up and realize."
Första skivan jag hörde nånsin, The Chosen Ones, är fortfarande min favorit.
Lyssnar just nu på Forever.
Tyvärr så skrattar jag när jag hör den.
Det finns en rolig historia bakom det.
I högstadiet så fick vi i uppdrag på musik lektionen att göra ja, musik.
Vi fick välja att sjunga, spela instrument och uppträda eller spela in. Vad vi själva önskade.
Jag och en kompis fick en snilleblixt.
Hon hade just installerat ett ljud program på datorn och vi diskuterade länge och kom fram till att vi skulle komponera ihop en låt och jag skulle sjunga in texten.
Läraren tyckte att det var en rolig ide men att det kanske var bättre om vi bara gjorde som alla andra, spelade in sina musik verk.
Nej, vi stod fast vid vårat beslut.
Vi hade bara två veckor på oss med denna uppgift. Första veckan försökte vi göra en egen låt på datorn.
På den tiden fanns det inte särskilt avancerade och tillräckligt bra ljud och musik program som det finns idag.
Våran låt gick i stöpet. Det var omöjligt.
Nehej, då gjorde vi så att vi blev lite tjuvaktiga och valde ut en låt som vi bara tog själva ljud stammen ifrån och komponerade ihop.
Vi hade just valt Forever med Stratovarius.
Vi tänkte ju att ingen jävel vet vilken låt det är så ingen skulle känna igen den.
I en vecka bodde vi nere i min kompis källare där hon hade sitt rum. Hon satt och klickade på tangenter och jag skrålade i en gammal mikrofon.
Till slut var vi klara.
Låten lät förjävlig.
Själva ljudet var egentligen skrattretande när jag tänker tillbaka på det.
Och min sångröst på den tiden var otränad och ej perfekt överhuvudtaget.
Låten är ju otroligt svår att sjunga. Det inser jag idag, det förstod jag inte då.
Vi var riktigt naiva och dumma.
Vi brände ut låten och spelade upp den på musiklektionen efter att andra hade framfört sina låt bidrag.
Kommer fortfarande ihåg det som igår, hur jag sjönk längre och längre ner i stolen.
Ansiktet på min kompis förblev pionrött hela dagen.
Det var roliga tider det!
Har fortfarande skivan någonstans.
Men jag tror inte jag någonsin kommer att hitta den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar